Släktforskarnas årsbok

 

Utgivare är Sveriges Släktforskarförbund och utkommer en gång om året.

På denna sidan kan du se vad dom olika böckerna innehåller och är det något du är intresserad av

så kan du gå till ditt bibliotek för att låna boken

 

1989               Stadsbor i gångna tider

Innehåll:                                                                                                                                                   

Städernas arkiv

av Göran Larsson

Släktforskaren och skråarkiven

av Lars Ericson

Skolarkiv och personhistoria

av Leif Gidlöf

Från bläckpenna till magnetband

av Pieter Lemming

Stadsarkivet för släktforskaren

av Bror-Erik Ohlsson

Våra äldre stads kartor

av Alfred Örback

Svenska stads- och fästningsplaner i Krigsarkivet

av Lars Ericson

När fotografen kom till stan

av Bengt Hjord

Litteratur om staden

av Irma Ridbäck

Det äldsta Göteborgs roteindelning

av Olga Dahl

Personmaterialet i Stockholms storkyrkas räkenskaper 1562-1568

av Christopher von Warnstedt

En hattmakardynasti i 1700-ta1ets Uppsala

av Christina Backman

Carl Michael Bellmans okända släkt

av Marianne Nyström

Skalde-anor

av Håkan Skogsjö

Mariefreds strumpfabrik

av Ann Hörsell

Den patriarkala ordningen och hantverkets omvandling i Eskilstuna  1800-1850

av Lars Magnusson

Recensioner

Verksamhets berättelse

 

1990         Inte bara kyrkböcker

Innehåll:

Person historikerns källor i svenska riksarkivets ämnessamlingar

av Kari Tarkiainen

Riksarkivets samlingar Biographica och Genealogica

av Hans Gillingstam

Det skrivna består

av Gunvor Vretblad

Bildarkivet vid Nordiska museet ur släktforskarens perspektiv

av Åsa Thorbeckz

När rullorna tiger

av Lars Ericson

Handskriftssamlingen i Skarabiblioteket

av Björn Lippold

Barnhusbarn i arkiven

av Louise Lönnroth

Ersättningskällor med datorstöd

av Sam Blixt, Magnus Ekstrand, Gunnar Källenius, Barbro Sander

Rädda gravstenen

av Håkan Skogsjö

Skagershult - en rekonstruktion

av Ulf Berggren

 Borgsjö - en vit fläck på släktforskarkartan?

av Karl Ingvar Ångström

Kyrkan i kartan

av Alfred Örback

Fader okänd - vad gör jag?

av Elisabeth Thorsell

Verksamhetsberättelse

 

1991         Bland bergsmän och bruksfolk

Innehåll:

Folk i bokföringen

av Håkan Axelsson

Från bergsmännens och de små brukens tid

av Erik Sköld

Jäders bruks arkiv

av Erik Thorell

Att forska bland hammarsmeder

av Claes Wenell

Ett arbetsår vid Luleå silververks gruvor under 1600-talet

av Kenneth Awebro

Ur en bergsmansgårds historia

av Alfred Örback

Svenskt källmaterial

av Bernt Douhan

Hur man finner sina anförvanter i Amerika

av Nils William Olsson

Den stora daldansens offer år 1743

av Lars Ericson

Verksamhetsberättelse

 

1992         Migration  Utvandrare och invandrare i gångna tider

Innehåll:

Nycklar till utvandringens källmaterial

av Lars-Göran Johansson

En kyrkogård i Colorado

av Elisabeth Thorsell

Ett tidningsurklipp och en matsedel - passersedlar till emigrationen

Av Alfred Örback

Resande-anor

av Lars Lindgren och Bo Lindwall

Siden, sammet, trasa, lump. Importen av utländsk arbetskraft till Stockholms

textilindustri 1759-1763

av Ann Hörsell

Över Öresund

av Göran Larsson och Anna Svensson

Verksamhetsberättelse

 

1993         Skurkar och vanligt folk

Innehåll:

Domböckernas människor: skurkar och vanligt folk

av Eva Österberg

Från konfliktlösning till social kontroll? Lokalsamhället och

brottsligheten 1600-1840

av Jan Sundin

Domböckerna - en överflödande källa

av Lennart Andersson Palm

Förbjuden kärlek. Horsbrotten i Göta Hovrätt under 1600-talet

av Rudolf Thunander

Ulf Knutzon: hustruplågare, hemfridsbrytare och horkarl

av Malin Lennartsson

Dråp, otukt, självmord. Några rättsfall från 1600-talets Småland

av Nils Hård af Segerstad

Stockholms tänkeböcker - något för släktforskaren?

av Peeter Mark

Ett tomtköp med komplikationer

av Bengt Hjord

Fästningsfångarnas vardag. Livet på Karlsborgs fästning

på 1820 ­och 1830-talen

av Lars Ericson

Petter Pettersson - tattare och häradsnattman. Ur Höks härads

domböcker i början av 1800-talet

av Ingeborg Brunkhorst

Familjetragedi som slutade i mord

av Siv Thorsell

En österbottning kommer till stan

av Christina Backman

Verksamhetsberättelse    1993

 

1994       Arkivskatter

Innehåll:

Riksarkivet och forskningen

av Erik Norberg

Hjälpmedel i Riksarkivets forskarexpedition

av Anna Karin Hermodsson

Nationalregistret över enskilda arkiv och REA-projektet

av Martin Bjersby

Arikvinformationssystem

av Per-Gunnar Ottosson

Arkiv- och kulturhuset i Ramsele

av Irma Ridbäck

Släktforskarens syn på Riksarkivet

av Ragnar Boll

"Riksarkivets arkivskatter ... äro icke de enda"

av Lars Otto Berg

Länsräkenskaper - en personhistorisk guldgruva

av Christer Danielson

Likvidationer

av Christer Danielson

En förbisedd personhistorisk skattgömma

av Gunilla Karlsson

Befordringsakter i Kammarkollegiets arkiv

av Jan Brunius

Slottsarkivet

av Jan Brunius

Bröderna Alfwegren på Gotland

av Karin Wikberg

"De finska arkivens outsinliga konkursbo"

av Kari Tarkiainen

Personhistoriska källor rörande svenska Pommern i Riksarkivet

av Helmut Backhaus

Släktforskning i Statistiska centralbyråns arkivmaterial

av Birgitta Österlund

Sveriges pressarkiv

av Ann-Katrin Hatje

Personarkiv hos de politiska partierna

av Bengt Rur

En bokbindares inträde i Västerviks borgerskap

av Bengt Hjord

Om namnbyten och namnlagar i Sverige

av Rolf Linde

Verksamhetsberättelse

 

1995       Framtiden    Ångermanland      Varia

Innehåll:

Framtiden

Registrera domböcker. Några ord om metoder och om ett

värmländskt pilotprojekt.

Problemet med domböckerna är att det är en så överflödande källa för släkt- och hembygdsforskare att få

orkar ta sig an den. Men det pågår försök att göra domböckerna mer tillgängliga.

av Peter Olausson Gillberga

Bygg din egen genealogiska databas.

Datorn är ett oerhört kraftfullt hjälpmedel för släktforskaren. Här ges råd och tips hur du skapar en egen

genealogisk databas även forskare som under 20 år arbetade helt manuellt.

av Bo Lindwall Stockholm

Datorn i släktforskningen. Lagar och etik.

Den som samlar uppgifter om personer med hjälp av datorn måste känna till datalagen. Men vi behöver också

etiska regler, både för släktingarnas och vår egen skull.

av Olof Cronberg Växjö

Informationssamhället och släktforskningen.

Att »surfa på nätet» blev ett mode uttryck i slutet av 1994. Det handlar om det världsomspännande Internet.

Där har även släktforskningen en plats.

av Ulf Berggren Spånga

Personhistoriska databaser.

Många släktforskare lämnar den egna släkten och börjar kartlägga invånarna i en socken eller soldaterna vid

ett kompani. Här är en förteckning över sådana personhistoriska databaser.

av Håkan Skogsjö Mariehamn

När släktforskning blir historieförvanskning.

Varför är många släktutredningar så dilettantmässigt utförda? Gör verkligen de lokala släktforskarföreningarna

vad de kan för att höja kunskapsnivån bland medlemmarna?

av Urban Sikeborg Sollentuna

Bilaga 1: Hur »bunden» var namngivningen.

Bilaga 2: Namngiv­ningen på Åland - traditions tyngd eller fantasifylld?

 

Ångermanland

Släkthistoriska källor för Ångermanland.

Den som är intresserad av äldre tiders Ångermanland är lyckligt lottad. Källmaterialet är rikt. Här förtecknas

samtliga släkthistoriska källor som finns före kyrkböckernas tid.

av Carl Szabad Enskede

Fakta om socknarna i Ångermanland.

En sammanställning över grundläggande släktforskarinformation om socknarna i landskapet: deras historia,

bevarade kyrkböcker, tingslagstillhörighet, byarnas namn, etcetera.

av Håkan Skogsjö Mariehamn

Släkten Häggdahl från Häggdånger. Borgarsläkten Kiöhn från Köja i Ullånger.

Två släktutredningar av klassiskt snitt, båda borgarsläkter i Härnösand med rötterna i ångermanländska

myllan, det ena i byn Tjärnsjö i Häggdånger, den andra i Köja i Ullånger.

av ThordBylund Härnösand

En Nordingråprost på 1300-talet.

Medeltidens människor är för det mesta försvunna i historiens dunkel. Men ibland kan vi faktiskt med hjälp

av de otaliga historiska dokumenten ana konturerna av enskilda individer.

av Carl Szabad Enskede

Resandesläkter i Ångermanland.

Själva kallar de sig resande, av omgivningen har de ofta benämnts »tattare». De är ättlingar till zigenare, men

har haft hemortsrätt i Sverige i flera hundra år.

av Bo Lindwall Stockholm

Varia

Tionderegistrering i Hälsingland under 1500-talet.

Tiondelängderna är den kanske viktigaste källan för släktforskaren under 1500-talet och det tidiga 1600-talet.

Men hur kom egentligen dessa längder till?

av Urban Sikeborg) Sollennna

»En grufwelig gjerning». Ur Höks härads dombok 1782.

Än i dag lever den muntliga traditionen i skånska Veinge om ett mord för över 200 år sedan. En sjuk och fattig

kvinna rånmördades av sin granne.

av Ingeborrg Brunkhorst) Lund

Släkten Lemnius.

En fatal felläsning är orsaken till att ätten Lemnie blev införd på riddarhusstamtavlorna. I själva verket har

någon adels ätt med detta namn aldrig existerat.

av Pontus Miiller, Stockholm

Så stavar du namnen. Sveriges släktforskarförbunds namnlista.

Förr i tiden kunde en persons namn stavas på olika sätt till och med i samma dokument. Så frågan är: hur ska

vi stava förfädernas namn? Här ges svaret!

av Håkan Skogsjö Mariehamn

Recensioner och granskningar.

Den Alftanska släktkrönikan - av vilket värde?

»Clemensson» klarar konkurrensen

Sveriges Släktforskarförbund 1995.

Verksamhetsberättelse och bokslut 

 

1996         Resor      Östergötland     Varia

Innehåll:

Resor

Daniel Titas svenska resesamlingar.

Bergsvetenskapsmannen Daniel Tilas var en flitig resenär i 1700­talets Sverige, som också noggrant beskrev

platserna han besökte. Här kan du se om Tilas reste genom dina farfäders bygder.

av Bengt Hjort Kungsängen

1600-talets båtsmän och förflyttningen av flottan till Karlskrona.

I slutet av 1600-talet förflyttades flera tusen båtsmän till trakten av Karlskrona i Blekinge. Anledning:

Kungen hade 1679 beslutat att anlägga en örlogsstation där.

av Mikael Lejdeby Järfälla

Svenska katolska präster i USA på 1870-talet.

Visst fanns det katoliker i Sverige redan på 1700-talet. Och deras ättlingar höll ibland fast vid farfädernas tro.

Till dem hörde August Svensson, som dog som katolsk präst i USA.

av Lars Hallberg Solna

Stenen som minner om en drunknad löjtnant.

På 1700-talet gick en av Sveriges viktigaste vägar från Grisslehamn över Åland till Åbo i Finland. Men det

var också en av de farligaste. Följ med på färden som slutade i en katastrof.

av Håkan Skogsjö Mariehamn

Med rötter i Centraleuropa.

Släktforskaren som vill följa emigrerande farfäder måste ofta bege sig ut på strapatsrika resor till främmande

länder. Läs om den spännande jakten på rötterna i Transsylvanien!

av Carl Szabad Enskede

Östergötland

Borgmästareval i 1600-talets Söderköping.

Att välja borgmästare var ofta en komplicerad process, fylld av intriger och rävspel. Här far vi följa hur

valen gick till i Söderköping under 1600-talet.

av Björn Helmfrid Norrköping

Tage Danielssons förfäder.

Tage Danielsson - en av våra mest folkkära artister - hade sina rötter djupt ner borrade i den östgötska

myllan. Här ges en komplett presentation av hans förfäder, så långt de gått att följa i källorna.

av Bo Lindwall_yStockholm

Plock ur min farfars antavla.

Visst gillar vi de släktingar bäst som utmärkt sig eller gjort lite an­norlunda saker! Till exempel gett namn

åt Mosebacke torg eller tryckt Karl XII:s bibel.

av Jan Liedgren

Utvandring från Östergötland.

Tiotusentals östgötar emigrerade under senare hälften av 1800-talet till Amerika. För alla gick det inte väl.

Hemmansägaren Magnus Andersson blev hängd som hästtjuv - av misstag.

av Elisabeth Thorsell_yJärfälla

Tre släkter från Kisa. Nyman/Nyberg, Jern med Vernsteen &.Sparf.

Släktkretsen kring gästgivargården i Kisa på I6DD-talet är omfat­tande. Här finns kontakter med andra

gästgivargårdar, men också med hantverkare och länsmän runt om i landskapet.

av Olle Elmy Lindome

Varia

Johan Bures släktbok över Bureätten. Tillkomst och tillförlitlighet.

Den mytomspunna Bureätten har i flera hundra år fascinerat forskarna. Men vad är egentligen myt och vad

är verklighet i det omfattande och komplicerade släktträdet. Här ges svaret - äntligen!

av Urban Sikeborg Sollentuna

Jonas Sundel Rikshistoriografen som gick upp i rök.

Över en del människor råkar glömskans slöja snabbt lägga sig trots att de innehaft framstående poster i

samhället. Läs om rikshistoriografen som bara försvann.

av Pontus Möllerj Stockholm

Mordbranden i Ränneslöv. Ur Höks härads domböcker.

Den 27 april 1831 brann sex gårdar i Ränneslövs by i Höks härad i södra Halland. Snart stod det klart att elden

inte sluppit lös av våda. Men vem var den skyldige?

av Ingebor;g Brunkhorst, Lund

En handelsmans död. Om oxhandlare Anders Brun i Vimmerby.

Inte bara oxhandlare Bruns död gäckade forskarna. Hans ursprung var också höljt i dunkel. Läs den spännande

detektivhistorien om hur gåtan löstes.

av Olof Cronberg Växjö

Sveriges Släktforskarförbund 1995.

Verksamhetsberättelse och bokslut.

 

1997        

Innehåll:

Hur jag fann mina östjudiska rötter.

Att forska i judiska släkter är svårt. Men inte omöjligt. Det visar den här artikeln, som ger många tips och råd

i hur man spårar judiska förfäder - med bland annat Internet.

av Carl Henrik Carlsson Uppsala

Att forska om barn på Allmänna barnhuset.

Barnhusbarn är ett speciellt problem inom släktforskningen. Men tack vare den noggranna bokföringen av barnen

finns stora möjligheter att spåra barnens ursprung.

av Torsten Berglund Stockholm

Hade barnhusbarnet någon framtid?

Att som spädbarn bli inlämnad till Allmänna barnhuset i Stockholm var farligt. Många dog de första levnadsåren.

Det visar den här undersökningen av 50 barn på 1880-talet.

av Ragnar Fornö Uppsala

Några barnhusbarn i Ramsele-trakten.

En tioårig gosse stod en sommardag 1828 och tiggde i Stockholm. Han fördes till barnhuset, ackorderades ut

och kom att sluta sina dagar som nybyggare i nordligaste Ångermanland.

av Bo Lindwall) Alby

Släkten Berche1t (Bercholdt).

Apotekarsläkten Berchelt i Stockholm - med rötter i Weimar i Tyskland - kom till Sverige i mitten av 1500-talet.

Här reds den sedan länge utdöda släkten ut.

av Pontus Möller Solna

Arkivforskning i Stralsund 1971.

Berlinmuren föll1989. De så slutna länderna i östra Europa öpp­nades. Men även tidigare kunde enstaka

släktforskare komma in i arkiven i kommunistdiktaturerna.

av Gunnar Atmer Danderyd

Fogden Lasse Olsson (»Björnram») och hans ättlingar i Hälsingland.

Lasse Olsson var en mäktig och inflytelserik man i 1500-talets Sverige. Här tecknas en bild av hans liv och

värv, och här finns en redogörelse för hans ättlingar till 1700-talets början.

av Urban Sikeborg) Sollentuna

Mästaren och tornuren.

Urmakaren Johan Barkman i Jönköping var skicklig, kreativ och självsäker. Trots att han inte gått den vanliga

lärlings- och gesällvägen lyckades han vinna burskap som urmakare.

av Ulla Törnqvist-Esping Jönköping

Så återskapas kyrkoböckerna på Sotenäset.

Brunna kyrkoböcker. En mardröm för släktforskaren. Men det finns möjligheter att återskapa de förstörda

handlingarna. Sedan flera år pågår ett sådant projekt för Tossene pastorats kyrkoböcker.

av Carl-Olof Hasselberg och Nils Marelius

En maj dag år 1837 på Götruda sergeantsboställe.

De militära husesynsprotokollen är en synnerligen givande källa för den som vill detaljstudera ett boställes

historia. Här en pilotstudie från småländska Tveta.

av Peter Danielsson Växjö

Trump i Näsby och hans familjeförhållanden.

Bonden Olof Larsson i Näsby i Södermanland var både tvär och egensinnig, och det gav honom öknamnet

”Trump i Näsby”. Här utreds hans familjeförhållanden.

av Sven Vallerstedt, Billdal

Rövare, tjuvgods och hälare.

Rånet 1827 i Potteboda i Härlunda socken är utgångspunkten i denna skildring av hur rövare och hälare arbetade

i Småland i början av 1800-talet.

av Ingeborg Brunkhorst Lund

Några Linköpingspräster på 1500-talet och deras ättlingar.

Juristen Johan Retzius, adlad Rosenstolpe, sammanställde en släktbok med intressanta uppgifter om präster i

Östergötland. Här analyseras delar av släktboken.

av Sune Lindqvist Stockholm

Hammarting för Östergötland 1692-99.

För den som forskar om smeder finns ett omfångsrikt och givande källmaterial. Dit hör smedlistorna som ingår

i Bergskollegiets hammartings domböcker.

av Ulf Berggren) Spånga

Sveriges Släktforskarförbund 1996.

Verksamhets berättelse och bokslut.

 

1998

Innehåll:

Ge historien liv! Om släktforskning och källkritik.

Ingen blir en duktig släktforskare utan kunskap om källkritik. Det handlar om att kunna avgöra vilka källor som

är mest trovärdiga. Grunderna kan du läsa här.

av Urban Sikeborg Sollentuna

Svenskt biografiskt lexikon.

Det näst största uppslagsverket i Norden handlar faktiskt om personhistoria. Och det innehåller ofta de senaste

forskningsrönen om de mer kända släkterna i Sverige.

av Carl Henrik Carlsson Uppsala

Släkten Sasse.

Släktens portalfigur Staffan Sasse vann kung Gustav 1:s gunst för sina insatser under befrielsekriget mot danskarna

och adlades 1524. Här framläggs nya rön om ätten.

av Pontus Möller Solna

En kontroversiell präst. Olof Monten (1673-1737) i Söderhamn.

Olof Monten var en färgstark person med hett temperament. Det skapade problem både i äktenskapen och med

underordnade. Men han var också en medryckande förkunnare och skicklig konstnär.

av Lars Nylander Söderhamn

Vad kan man skriva om folk

Vad kan man egentligen skriva om släktingarna? De som levde för länge sedan är knappast något problem.

Men om morbror var en suput som slog sin fru - hur gör man då?

Debatt förd i Nättidningen RÖTTER

Om Maria Watz och hennes bakgrund.

Maria Watz (död 1665) var stammoder får adliga ätten Brunhielm. Här utreds hennes fäderne, släkten Watz i

Östergötland, och möderne, ätten von Stoisloff.

av Olle Elm Lindome

Carl XVI Gustafs härstamning från kungliga huset Vasa.

Sveriges kung, Carl XVI Gustaf, härstammar inte mindre än nittioen gånger från kung Gustav I (Gustav Vasa).

Men det är långt från rekordet, som innehas av en grek!

av Magnus Olsson Lund

Palmskiöldska samlingen. En ofta förbisedd guldgruva.

Elias Palmskiöld var en samlare av stora mått. Den så kallade Palmskiöldska samlingen förvaras i Universitets-

biblioteket i Uppsala och innehåller mängder med värdefull genealogisk information.

av Olof Cronberg Växjö

Om släktforskning i medeltida källor.

Många släktforskare kan leda sin härstamning ner i medeltiden. Men att själv forska i medeltida källor kräver

mycket kunskap. Här ger en av Sveriges mest erfarna medeltidsforskare tips och råd.

av Jan Liedgren

Gamla brev - ska vi slänga skräpet?

Lars P. Wåhlin var en flitig brevskrivare. Tack vare de bevarade breven kan vi än i dag skönja vardagens

bekymmer och glädjeämnen i en skånsk prästfamilj får 200 år sedan.

av Inger Rudberg Lund

Smedsläktsnamn genom tiderna.

Hammarberg, Jernström, Spik och Stålhandske. Det är alla gamla släktnamn bland smeder. Smederna har

länge haft fasta släktnamn, och här skissas namnskickets historia.

av Ulf Berggren

Rotfast i Uppland. Om Anders Walls härstamning.

Finansmannen Anders Walls ursprung finns i den uppländska myllan, bland bönder, soldater och en och annan

riksdagsman. Här utreds en del av hans fädernesläkt.

av Ingrid Ridbäck Uppsala

Okänd fader - men kanske känd.

Barn födda utom äktenskapet vållar ofta släktforskaren problem. Vem var fadern? Ibland uppges fadern i

rättegångsprotokollen vara okänd. Men för vem var han det?

av Bernhard Granholm Grums

Ett liv i släktforskning. Hans Gillingstam berättar

Hans Gillingstam har ägnat sitt liv åt släkt- och personhistorisk forskning. Hans kunnande är imponerande

och skicklighet stor. Släktforskarnas årsbok stämde träff med honom hemma i Solna.

av Urban Sikeborg Sollentuna

Ängaätten.

Den småländska frälseätt som numera brukar kallas Ängaätten är känd sedan slutet av l300-talet. Äldste

kände stamfader är härads­hövdingen i Allbo Lasse Ölfsson, senare fogde i Värend.

av Hans Gillingstam Solna

Svedjefinnar i konflikt med järnbruk.

Förr i tiden fanns speciella domstolar som handlade ärenden som berörde den viktiga järnhanteringen, så kallade

bergsting. Här handlar det om ett mål vid Österbergslagens bergstingsrätt.

av Ragnar Fornö Uppsala

Sveriges Släktforskarförbund 1997.

Verksamhets berättelse och bokslut

 

1999

Innehåll:

Rädda familjearkiven.

Brev, dagböcker och andra handlingar berättar ofta om släkten på ett mer personligt och nära sätt än officiella

källor. Här ges goda råd om hur familjearkiven räddas åt eftervärlden.

av Ingalill Tengvall och Roland Karlsson Järvsö

Historien om doktorn med två familjer.

Läkaren Johan Hjort bodde längst ut på Gotlands sydspets och har i litteraturen framställts som en avsigkommen

särling. Men ack så fel. Den som grävde djupare fann en helt annan historia.

av Kerstin Jonmyren Ljungbyholm

Så stavar du namnen. Sveriges släktforskarförbunds namnlista.

Andra upplagan av Sveriges Släktforskarförbunds uppskattade namnlista, som visar den korrekta stavningen av

förfädernas förnamn. Första upplagan kom 1995.

av Håkan Skogsjö~ Mariehamn

Släkten Felländers ursprung.

Den judiska släkten Felländer inkom till Sverige under andra hälften och 1800-talet och etablerade sig i Karlstad.

Här utreds släktens rysk-polska ursprung.

av Carl Henrik Carlsson Uppsala

Roebling och de valsande svenskarna.

Nio erfarna svenska stålverksarbetare anlände 1906 till staden Kinkora, senare Roebling, i New Jersey, USA.

Deras yrkeskunskap var en vilktig förutsättning för det nybyggda smältverket.

Av Joan Klingloff Foss) Westboro, Massachusetts, USA

Några borgmästaresläkter i Hudiksvall 1582-1680.

Det var inte alla förunnat att bli borgmästare i Hudiksvall. De hade rent av så många släktband med varandra

att man kan misstänka svågerpolitik, noterar författaren.

av Tomas Sverker Borås

På jakt efter Gubben Fast och en del andra anor.

På väggen hos en äldre släkting hängde i barndomen ett vackert porträtt. Det är »Gubben Fast», sades det.

Men vem var egentligen det? Svaret fanns i Stockholms stadsarkiv.

av Ullagreta Carlsson Stockholm

En hälsingerustmästares medeltida jämtlandsanor.

Rustmästaren Bengt Feltman (1728-98) i Söderala var en soldatson från Sundsjö socken i Jämtland. Märkligt

nog visade det sig möjligt att följa hans allmogeanor tillbaka till medeltida.

av Lars Nylander Stockholm

Marsken Sten Pederssons (stjärna) ursprung.

Konung Karl Knutssons marsk Sten Pedersson (död tidigast 1452) tillhörde inte släkten Stallare, såsom vanligtvis

påstås i litteraturen. Här utreds hans släktförhållanden.

av Hans Gillingstam Solna

Breven hem till Ulricehamn.

En liten brevsamling som skänkts till Riksarkivet berättar om några tidiga Amerikaemigranter. Ett brev från 1847

är avsänt från 'den lilla staden' Memphis i Tennessee.

av Lars Hallberg Solna

Nordantjäl i Ramsele. Människorna i en by under 300 år.

En utförlig utredning kring gårdarna och människorna i byn Nordantjäl i norra Ramsele, från 1600-talet och

fram till början av 1900-talet.

av Bo Lindwall Ödeshög

När pesten kom till Mariefred.

Pesten härjade sista gången i Sverige 1710-11. Den nådde Mariefred från Stockholm och kom att skörda

åtskilliga offer i den lilla staden. Skolmästare Collander förlorade sex barn.

av Sölve Bengtsson Mariefred

Recensioner och granskningar.

Genealogiskt önsketänkande

av Anders Winroth

Sveriges Släktforskarförbund 1998.

Verksamhetsberättelse och bokslut

 

2000

Innehåll.

Fattigvård i Torrskog.

Om hur det var att vara fattig i Sverige förr i tiden, och hur fattigvården var organiserad. I artikeln finns många

exempel från Torrskogs socken i Dalsland.

av Berit Fjellman Bengtsfors

Bland beväringsrullor och inskrivningslängder.

Sedan början av 1800-talet har unga män i Sverige varit tvungna att göra värnplikt - fast förr kallades de

beväringar. Men noggrant rullförda har de varit sedan starten.

av Lars Ericson Stockholm

Friherrinnan & inspektorn. Om Amalia Palbitzki och Erik Giers

Mannen av börd, kvinnan av folket. Fast här är det tvärtom. En kärlekshistoria från 1700-talet där friherrinnan

ger upp sin sociala position och äktar en enkel inspektor.

av Sven Wallerstedt Billdal

En ofrälse släktgren av ätten af Trolle.

Helt okänt, också för Riddarhuset, var att kommendörsätten af Trolle hade en ofrälse släktgren som fortlevde

långt in på 1900-talet. Denna släktgren presenteras här.

av Pontus Möller; Stockholm

Livstidsfången Carl Nilsson Schreil.

Guds bästa barn var han inte, Carl Nilsson Schreil, snarare en riktig bråkstake som inte lugnade sig förrän i

50-årsåldern. Men hur hängde han ihop med släkten Schreil? Eller gjorde han inte det?

av Alan Dufberg Malmö, och Owe Jacobsson) Lindome

Adliga ätten Dufva till Hof och Strand.

Västergötland på 1500-talet. Hur förhåller det sig egentligen med adliga ätten Duva till Hov eller frälsesläkten

Westgöthe? Den frågan besvaras i denna artikel.

av Nils-Fredrik Beerståhl Salaholm

»en bland tjenare (nu mera) sällsynt trohet och nit».

Det är tiden vi lever i som formar våra liv. Kerstin Eriksson i Uppsala var en helt vanlig kvinna. Men trots att

hon dog så sent som 1961 är hennes livsöde en omöjlighet i dag.

av Lars Hallberg Solna

Åke Rålambs hädanfård.

»Jag dör, hälsa hem». Det var de sista orden legationssekreteraren Åke Rålamb hann yttra innan han sjönk ihop

ombord på skeppet Providentia en junidag 1833.

av Jan-Åke Holmbring Lindköping

Hjulstamålet i Tälje 1439.

Förnamnet Svante brukar sägas vara en kortform av ett vendiskt namn Svantepolk. Men kan det verkligen stämma?

Ett mål om Hjulsta gods år 1439 bildar startpunkten för denna undersökning.

av Magnus Olsson Lund

En vitt utgrenad prästsläkt från Bollnäs.

En rad präster och akademiker - däribland professorn i Paris Jonas Hambreus kan leda sitt ursprung tillbaka till

denna hälsingländska almogesläkt.

av Lars Nylander; Härnösand

Risasläkten i Åmål.

»En av anledningarna till att jag skriver denna uppsats är att jag känner ett personligt identitets behov. Jag vill

veta vilka mina förfäder var och vad de gjorde, just därför att de är mina förfäder.»

av Markus Pettersson Uppsala

Släkten Gottfarb från Rajgrod, Polen.

Släkten härstammar från en bagare i Rajgrod, men har numera spritt sig över världen, till Sverige, USA och

Israel. Flera släktmedlemmar föll offer för nazisternas folkmord.

av Carl Henrik Carlsson Uppsala

Debatt och Repliker.

Om den Alftanska släktkrönikan

av Olav Rundt

Tål Alftanska krönikan en källkritisk granskning?

av Urban Sikeborg

Sveriges Släktforskarförbund 1999.

Verksamhetsberättelse och bokslut

 

2001

Innehåll:

»En snäll byssemakare Starbus benemnd».

Våren 1687 anlände kungliga pistolsmeden Petter Starbus till Stockholm. Här får vi lära känna inte bara Starbus

och hans familj utan också miljön där han levde för 300 år sedan.

av Barbro Valdenström Bromma

Färgarhustrun Carolina Ulrika Linds ursprung.

Hennes barn- och ungdom var olyckliga, avslöjade den okände författaren till ett poem. Men vem var hon

egentligen? Gåtans lösning fanns faktiskt i en auktions katalog för filatelister.

av Owe Jacobsson Lindome

Norrländsk legionär - påvlig riddare.

Sous Lieutnant Jean de Felldihnj var varken den ende eller den förste svensken i främlingslegionen men få

härdade ut så länge som han - drygt 4 1/2 år.

av Barbro Lindqvist Härnösand

Epitafierna i Söderhamns kyrka.

Det Blixska epitafiet i Söderhamns kyrka är speciellt. Där bilderna ska sitta, finns bara svartmålade ovaler.

Därför kallas det också »Svarta Tavlan».

av Lars Nylander Söderhamn

Arvid Berghmans heraldiska samling i Kungliga Biblioteket.

Den som vill tränga in i heraldikens rika formspråk behöver vägledning och helst tillgång till en stor heraldisk,

systematiskt förvärvad boksamling. En sådan är Arvid Berghmans.

av Dag M Hermfelt. Stockholm

I källornas ljus - slaget vid Mjölby 1543.

Här ser vi hur tunn och mager sanningen kan vara när de tjocka lagren av myter, faktiskt skapade av historiker,

har skalats bort. Men hur var det med skyttegravarna - de var väl ändå äkta?

av Göran Sparrlöf Vadstena

Nattmännen i Malmö.

Nattmännen var gamla tiders renhållningsarbetare, de tömde latrintunnor och tog hand om självdöda djur.

Deras sociala ställning var mycket låg. Men vilka människorna som utförde dessa sysslor?

av Alan Dufberg Malmö

Ångermanlands präster i äldre tider.

De senaste forskningsrönen om präster i Ångermanland i äldre tider - fram till 1700-talet - samlade på ett ställe.

Artikeln är en komplettering till Bygdens välkända herdaminne.

av Carl Szabad Enskede

Tankar kring arbetet med en gammal släktbok.

1908 utkom boken »Värmländska släkten Berggren från Saxån med dess utgreningar». Här får vi en inblick i

arbetet med att ge ut en ny upplaga av den gamla släktboken.

av Ullagreta Carlsson Bromma

Smeder i Värmland.

Om smedernas liv, arbete och familjer i gångna tider. Men framför allt en omfattande bibliografi till hjälp för

alla som vill fördjupa sina kunskaper om smeder och bergsbruk.

av Kjell G. Åberg Mellerud

Järnbruksepoken i Forssjöströmmen.

Sedan urminnes tider - åtminstone tidigt 1500-talet - har industriell verksamhet bedrivits vid Forssjö kvarn i

Stora Malms socken i Södermanland.

av Stig Jansson Forssjö

Årsboken som berikar ditt vetande.

Sedan 1993 ger Riksarkivet och Landsarkiven ut en årsbok, givande och matnyttig för alla som är forskar i

historien. Här finns en komplett innehållsförteckning som god vägledning.

Av Irma Ridbäck Uppsala

Efterskörd.

En vitt utgrenad prästsläkt från Bollnäs (i Släktforskarnas årsbok '00 sid. 213-250).

av Lars Nylander

Sveriges Släktforskarförbund 2000.

Verksamhetsberättelse och bokslut

 

2002

Innehåll:

Länsräkenskapernas verifikationer - inga tråkiga kvitton.

Länsräkenskaperna är mäktiga volymer, ofta på flera tusen sidor, som förvaras i landsarkiven. De är fyllda med

olika räkenskaper och kvitton. Det låter tråkigt, men är en guldgruva för släktforskare.

av Maud Lindeberg Stockholm

Släkten Moderus och Modeer. En prästsläkt från Moheda i Småland.

Släkten Moderus och Modeer har ända sedan slutet av 1700-talet intresserat släktforskare. Men allt som skrivits

har inte varit riktigt. Här presenteras nya rön om släktens historia.

av Gunnar Ståhl Bromma

Prosten Olof Broman och hans Ættqvisl.

Han var en mångsysslare av stora mått, men ryssarna förstörde 1721 nästan allt han åstadkommit. Men snart

var den idoge prosten åter i arbete. I dag känner vi honom mest för hans släktutredningar.

av Lars Nylander Söderhamn 

Hur tolkar man gamla släktutredningar?

Hur avgör man värdet på en äldre släktutredning? Vad kan man exempelvis säga om gamle prosten Bromans

uppgifter om släkten Djurbergs äldsta led? Här ges källkritiska råd och tips.

av Urban Sileeborg Sollentuna

En soldat vid namn Zacharoff.

Ibland är det inte i de vanliga källorna som svaren på forskarens frågor finns. Soldat Zacharoffs öden kunde

kartläggas med hjälp av kämnärsrättsprotokoll, brödmönsterrullor och rapport journaler.

av Ted Rosvall Falköping

Arsenik och gamla anor. Historien om en bondsons hastiga död.

I skånska Hörja inträffade 1810 ett egendomligt dödsfall, som blev upptakten till en omfattande rättegång.

Bondsonen Sven Kjerstensson verkade ha blivit förgiftad - men blev han verkligen det?

av Erik Kjellsson, Helsingborg

Avlidna nordbor på Saint- BartheIemy.

Kyrkböckerna för svenska kolonin Saint-Barthélemy i Västindien är bevarade och förvaras i Aix-en-Provence

i Frankrike. Här publiceras en avskrift av dödboken till hjälp för forskare.

av Peter Heimbürger; Bromma

Väderölotsar räddade Britt G. Hallqvists farfar.

Den som söker lundaförfattarinnan Britt G. Hallqvists (1914­1997) rötter hamnar ganska snart i ett dramatiskt

skeppsbrott på svenska västkusten som leder vidare till Österbotten i Finland.

av Inger Rudberg Lund

»Om dig Pettersson ... » i ett tvistemålsprotokoll från Mora år 1830.

Kanslisvenskan i gamla protokoll ter sig vid en första anblick ofta helt oläslig med sina invecklade satser. Men

den som läser mer noggrant kan faktiskt finna genialt koncentrerad fakta.

av Exbiörn Henrieson Solna

Herrarna till Aspanäs - medeltida stormän i Sommabygden.

Den heliga Birgitta tillbringade på l300-talet några barndomsår hos sin moster på sätesgården Aspanäs i

Malexander i Östergötland. Det är ägarna till denna gård som skildras i denna artikel.

av Göran Sparrlöf; Vadstena

Skilsmässor på 1830-talet i Linköpings stift.

Skilsmässor var synnerligen ovanliga i äldre tider. Det är nog en allmän uppfattning. Men den som läser

domkapitlens protokoll får en lite annan bild; där är skilsmässomål faktiskt inte alls ovanliga.

av Elisabeth Thorsell Järfälla

 En inblick i några 1700-talsfamiljers hårda liv.

Vi får stifta bekantskap med familjerna Rosenberg på Fullerstad och Westerberg i Stockholm. Det är en

historia kantad av skandaler som inbegriper förgiftning, skällsord och otrohet.

av Nils Hård af Segerstad Bromma

Dödsorsaker i Arbrå 1910.

Farfars far skulle ha dött en dramatisk död, och dessutom på samma dag som sin egen far. Det var

omständigheter som lockade till denna undersökning om dödsorsakerna i Arbrå 1910.

av Jan Erik Hallström Sundbyberg

Spanska sjukan i Vikmanshyttan.

För bara drygt 80 år sedan drabbades Sverige aven smittosam sjukdom som på kort tid tog närmare 40.000 liv.

Om spanska sjukans härjningar i Vikmanshyttan handlar denna artikel.

av Thord Holst Vikmanshyttan

 Sveriges Släktforskarförbund 2001.

Verksamhetsberättelse och bokslut

Presentation av författarna

 

2003

Innehåll:

Hjärtekrossaren från Slätthög.

Några berättelser om passion, heder och skam i I600-talets Småland. Johan Enhenning var en man med

osedvanlig dragningskraft på kvinnor, dessutom skröt han gärna om sina erövringar.

av Gunnar Ståhl Bromma

Ge aldrig upp!

Har du gamla bilder hemma? Ta fram dem och skriv namn på personerna på baksidan! Vet du inte vem de

föreställer? Försök ta reda på det! Också de mest svårlösta gåtorna kan oväntat få sin lösning.

av Lennart Parknäs Möldima

Syskonen Faltins härstamning.

Att kartlägga resandesläkter är ofta en verklig utmaning. Här presenteras en antavla för syskonen Faltin,

födda i mitten av 1800-talet och barn till en kringresande djurläkare och valackare.

av Bo Lindwall Vadstena

En blixtrande historia.

Inom den jämtländska släkten Blix - ovanligt vittutgrenad med både adliga och icke adliga grenar - har

många släktmedlemmar fört en åskvigg i sitt vapen. Men vad är egentligen en åskvigg?

av Magnus Bäckmark Täby

Tyska smeder.

Att det på I600-talet invandrade många vallonska smeder känner de flesta släktforskare till. Men att det

också kom minst lika många tyska smeder är mindre känt.

av Ulf Berggren Spånga

Militära källor vid landsarkiven.

Den som söker upplysningar om sina militära förfäder vänder sig gärna - helt korrekt - till Krigsarkivet.

Men det är lätt att glömma bort att militära källor också finns i exempelvis landsarkiven.

av Christer Johansson Göteborg

Svenska krigsfångar i Frankrike 1812-1814.

Under Napoleonkrigens turbulenta tid i början av 1800-talet, hamnade en del svenska militärer i fångenskap

i Frankrike. Där kom de bland annat att tillbringa ett år i den lilla staden Blois.

av Urban Windahl Sturefors

Utväxlade soldater 1719.

De så kallade landsboksverifikationerna är en verklig guldgruva för släktforskare. Exempelvis kan man där

hitta uppgifter om soldater som återkom från fångenskap under Karl XII:s krig.

av Elisabeth Thorsella Järfälla

Livgrenadjären i krig, fångenskap och fred.

Livgrenadjären Lars Rudberg (född 1778) kommenderades 1805 ut i krig och hamnade till slut som krigsfånge

i Frankrike. Vi känner hans öden och upplevelser tack vare hans dagbok

av Gösta Norden Solna

Dråpet på Anders Gustav Persson från Askmanstorp.

Det är mitt i högsommaren 1870, en man kommer vandrande på vägen mot Askersund. Detta är upptakten

till flera brutala överfall som senare rubriceras som två våldtäktsförsök och ett dråp.

av Siv Johansson Sköllersta

Äktenskapsförordsprotokoll - ett okänt källmaterial.

Förhållandet mellan äkta makar är när det gäller egendom sedan länge noga reglerat i lag. Men det har också

länge funnits möjlighet till egna lösningar, exempelvis genom äktenskapsförord.

av Carin Bringegård Växjö

Tavlor, initialer och gravhällar.

I kyrkorna finns ofta inventarier som ruvar på personhistoriska upplysningar. Det kan vara gamla epitafier

över präster eller ljuskronor och oblatskålar.

av Lars Nylander, Bromma

Vem var det »oäkta» barnets far?

Så kallade oäkta barn, alltså barn födda utom äktenskapet, är en av släktforskarens stora fasor. Men det

finns hopp: Genom att lusläsa domböckerna kan många fäder avslöjas.

av Stig Carlsson Göteborg

Nämndemannen Sven Månsson Holmström.

Här får vi följa en småländsk bonde i Nävelsjö socken från vaggan till graven. Ett exempel på vad källorna

kan berätta om en helt vanlig odalman, verksam för 250 år sedan.

av Jan-Åke Holmbring Linköping

Några anteckningar om Elias Sehlstedts släkt.

Skalden och konstnären Elias Sehlstedts (1808-74) släkt har sina rötter i Ångermanland. Själv har han inga

ättlingar i dag, men från hans halvsyster härstammar många.

av Pontus Mölle Solna

Svinfot-släkter i Sverige.

Det speciella namnet Svinfot användes aven del personer i 1500­och 1600-talets Sverige. Men hur hänger

de genealogiskt samman? Eller gör de inte det?

av Thomas Sverke Borås

Släkten Pihl i Finland.

En tvåhundra år gammal, handritad släkttavla, påträffad i Blekinge läns museums arkiv, kastar nytt ljus

över ett svårlöst genealogiskt problem i Finland.

av Håkan Skogsjö Mariehamn

Sveriges Släktforskarförbund 2002.

Verksamhetsberättelse och bokslut

 

2004

Innehåll:

Perukmakare i en småstad.

I mitten av 1600-talet blev det högsta mode att bära peruk. Och snart blev det bråda dagar för en ny grupp

av hantverkare, perukmakarna. De etablerade sig också i småstäder som Västervik.

av Bengt Hjord Kungsängen

»Pengarna eller livet!»

År 1618 dräptes en ryttare i Allbo härad i Småland av två bröder. De dömdes till döden, men lyckades sedan

rädda livhanken genom något som liknar en »ättebot», avskaffad redan på 1300-talet.

av Gunnar Ståhl Bromma

Charles Antoin Francois »La Fleur» Zamore.

Personer med mörk hudfärg var under 1700- och 1800-talen ingen vanlig syn i Sverige. Men enstaka

»morianer» fanns här, framför allt vid hovet i Stockholm, och deras ättlingar är ganska många.

av Lisa Qviberg Stockholm

Hustru Kerstin i Vist och hennes fyra män.

Hustru Kerstin hette en kvinna som levde i Vist i Östergötland på 1500-talet. Hon fick barn med fyra män,

och hennes eftersläkt är en ovanligt komplicerad historia. Här reds den ut.

av Henrik Masen Höör

Sökandet efter en invandrarförfader.

För nästan femtio år sedan fick författaren veta att hans farfars morfar var född i Estland. Men den

spännande forskarjakten som följde blev inte riktigt framgångsrik förrän Sovjetunionen föll 1991.

av Stig Östenson Växjö

Lisa Holst och familjebibeln.

Familjebiblar kan vara en ovärderlig källa för släktforskaren. Problemet är att bara att lokalisera en

bevarad bibel. För det kan behövas både en rejäl portion tur och hjälp av Internet.

av Magnus Bäckmark och Peter Jennergren

Släkten Christiernins danska ursprung.

Några enstaka uppgifter om släkten Christiernins ursprung i Danmark har upprepats närmast oändligt

många gånger i svensk litteratur. Här får vi äntligen en kritisk granskning av dem.

av Carl-Thomas von Christierson Köpenhamn

Svenska armeofficerare i blått.

Ett antal svenska officerare lämnade sina trygga tjänster i Sverige i början av 1860-talet för att ta värvning

och delta i det amerikanska inbördeskriget. Här får vi lära känna dem närmare.

av Per Iko Hägernäs

Släkten Keisari från Vettasjärvi.

Samesläkten Keisari leder sitt ursprung till Jukkasjärvi, men redan i slutet av 1600-talet flyttade den till

Gällivare och slog sig ner vid sjön Vettasjärvi, där släkten hade fiskerätten.

av Erik Johansson Kuoksu Göteborg

Ätten Fot, Gjurd Fot och något om hans ättlingar.

Platsen är Ydre härad i Östergötland, tiden sent 1300-tal och tidigt 1400-tal. Här verkade en märklig man med

ett märkligt namn: Gjurd Fot. Om honom och hans släkt handlar denna artikel.

av Göran Sparrlöf Vadstena

Hattmakarsläkten Schmidt i Falun.

Hattmakaren Petter Schmidt hade av allt att döma sitt ursprung i Tyskland, själv verkade han i Dalarna och

två av sönerna emigrerade i början av 1720-talet till Amerika.

av Ronny Norberg Gävle

Två visor och en man.

Ett par enkla festvisor som handlar om Köpingebro arbetarkommun och Stora Köpinge kommunalfullmäktige

står här i centrum. Året är 1930.

av Ulrika Andersson Lund

Trolldomsprocesser i Småland under tidigt 1600-tal.

Trolldomsprocesser och häxbränning hör 1600-talet till. Men långt ifrån alla utpekade häxor dömdes.

Också på den tiden kunde sans och förnuft råda i tingssalarna.

av Gunnar Ståhl Bromm

Släkten Hysing från Sunds socken på Åland.

Släkten kan ledas tillbaka en landsgevaldiger (eller landsprofoss ) vid

namn Mats Hysing (död 1680) på Åland, men har sedan spritt sig till

Estland, Stockholm och Dalsland.

av Håkan Skogsjö Mariehamn

Sveriges Släktforskarförbund 2003.

Verksamhetsberättelse och bokslut

 

2005

Innehåll:

Hund-Fias härstamning. Om de resandes ursprung.

De resandes (»tattarnas») ursprung har varit föremål för diskussioner under flera decennier. Först ansågs

de vara zigenarättlingar, senare inte .. Men tack vare genealogisk forskning har bilden ändrats på nytt.

av Bo Lindwall, Vadstena

En ryttarhustrus medeltida rötter.

I början av 17oo-talet levde ryttarhustrun Margareta Tuvesdotter Lindwall i sörmländska Bettna. Men länge

var hennes ursprung okänt. När det väl klarlades visade det sig mer spännande än någon kunnat ana.

av Peter Eriksson, Torsten Berglund & Sven Wallerstedt

»Senta har gått till en bättre värld.»

Kärlek, drömmar och en förtidig död. Vi möter Senta Zamore, en helt vanlig flicka, född för hundra år sedan,

som växte upp i Stockholm och som dog i Argentina, nygift och gravid.

av Lisa Qviberg, Stockholm

Carl Hindersson. Kring ett epitafium i Mariefreds kyrka.

I våra kyrkor hänger många gamla porträtt av bemärkta sockenbor, så kallade epitafier, de flesta från

16oo-talet. I Mariefred finns exempelvis en praktfull minnestavla över Carl Hindersson. Men vem var han?

av Sölve Bengtsson, Mariefred

Släkten Fotmeijer.

Släktnamnet Fotmeijer är ovanligt och känns osvenskt. Var kan släktens ursprung finnas? I Tyskland?

Holland? Eller kanske Flandern? Nej, forskningen visade något helt annat - och mer överraskande.

av Michael Lundholm & Anita Stolt, Stockholm

På fröken Henriettas tid. Ett fotoalbum berättar.

Henrietta Söderholm, född 1864 i Söderala, samlade porträttfoton av släktingar och vänner i ett album.

Det gör att vi fortfarande kan närma oss en hälsingländsk personkrets i slutet av 1800-talet.

av Jan Erik Hallström, Sundbyberg

Unnesläkten från Västra härad i Småland.

Med hjälp av gamla rättegångsprotokoll och skattelängder är det ofta möjligt att utförligt kartlägga

allmogesläkter så tidigt som under 1500­och 1600-talet. Fast det krävs mycket arbete - och en del tur.

av Nils Hård af Segerstad, Bromma

'Sara Baders' och Ulrich Bader på Stormaktstidens Europamarknad.

I en bok från 1737 uppges att Arbogahandelsmannen Nicolaus Pemers mor hette Sara Baders. Men vem

var hon? Arkivforskningar i Tyskland och Belgien visade ett annat ursprung än hennes namn antyder.

av Christina Dalhede, Göteborg

Ett skånskt nattmanspar på 1700-talet.

Nattmannen hade inga roliga arbetsuppgifter. Han tömde latrin och skar ner självmördare, flådde hästar

och hundar och hjälpte bödeln vid avrättningar. På den sociala rangskalan befann han sig i botten.

av Alan Dufberg, Limhamn

Hjulstaätten. En utredning med ett litet bidrag till Gripsholms historia.

Den så kallade Hjulstaätten - som har getts sitt namn efter sätesgården Hjulsta i Uppland - utreds här.

Ätten var liten, bara en handfull manliga medlemmar, men via kvinnliga led finns åtskilliga ättlingar.

av Kaj Janzon, Stockholm

Malmösläkten Ekebergh.

Malmösläkten Ekebergh leder sitt ursprung till Blekinge, där den äldsta kände stamfadern var stenhuggaren

Jonas Ekberg i Karlskrona, gift med en klockardotter från Skåne.

av Pontus Möller, Solna

Ursprungslistan.

Varifrån härstammar släkterna i Svenska släktkalendern ? Det har varit svårt att få överblick över -

ända till nu. I »Ursprungslistan» ser du snabbt vilka släkter som kommer från trakterna där du forskar mest.

av Magnus Bäckmark, Täby

Om kungliga antavlor, »kändisanor» och antavlesamlingar.

En expose över den europeiska antavlelitteraturen - och då inte minst den kungliga. Här får du tips om

vilka böcker du kan lita på - och vilka som mest innehåller fel och fantasier.

av Bo Lindwall, Vadstena

Stellan Mörners åländske son.

På Åland fanns under senare delen av 1600-talet en bonde med det för tiden sannolikt unika namnet

Olof Stellansson. Kan han ha något samband med landshövdingen Stellan Mörner, som dog 1645?

av Håkan Skogsjö, Mariehamn

Sveriges Släktforskarförbund.

Redogörelse för år 2004

Presentation av författarna

 

2006

Innehåll:

Elisabet Larsdotter i Harmånger.

Om flertalet kvinnor som levde i 1600-talets Sverige vet vi inte mycket. Men prästdottern Elisabet Larsdotter

kan vi komma mycket nära. Anledningen: Hon hade fött barn i lönndom.

av Lars NyIander, Harmånger

En Schartau i Billingsfors.

Skånskan Johanna Maria Schartau blev prästfru vid bruket i Billingsfors i Dalsland. När hon och maken dog

unga och efterlämnade fem barn, fick barnens faddrar träda in och ta sitt ansvar.

av Berit Fjellman, Bengtsfors

Biologisk mor eller styvmor. Fallet Maria Fiorin och Sara Dryandra.

Kontraktsprosten Magnus Fiorin i Tolg i Småland avled 1712 och efterlämnade flera barn i två giften. Men att

reda ut i vilket gifte dottern Maria var född visade sig vara en spännande utmaning.

av Göran Sparrlöf, Vadstena

Det läste jag i tidningen!

Äldre dagstidningar är en underskattad källa för släktforskaren. Det gäller också för den som söker emigranter.

Här får vi exempel på vilken guldgruva svenskamerikanska tidningar kan vara.

av Elisabeth Thorsell, Järfälla

Den rätta platsen för Linköpings blodbad.

Den 20 mars år 1600 avrättades fyra riksråd och en hög officer i »Linköping blodbad». Men var i staden

avrättningarna skedde är omdiskuterat. Här framläggs nya rön - som kanske slutgiltigt löser gåtan.

av Dag M. HermfeIt, Stockholm

Gud till ära och hemstaden till åminnelse.

Volrath Tham var en framgångsrik köpman i 16oo-talets Göteborg, född i staden Landsberg i Sachsen.

Sin barndoms kyrka hjälpte han på äldre dagar genom flera frikostiga donationer

av Jan-Åke Holmbring, Linköping

Gårdveda sockens sexmän 1664-67, deras släkter och gårdar.

Att reda ut bondesläkter före kyrkböckernas tid är tidsödande och svårt, ibland omöjligt. Här presenteras

en grundlig och framgångsrik forskning rörande flera bondesläkter i småländska Gårdveda.

av Stig Östenson, Växjö

Amiralitetsrådet Hans Clercks anteckningar.

I en gammal bok - en världshistoria från 16oo-talet - som hittades i ett antikvariat, fanns något verkligt

spännande: Personliga anteckningar om familj och karriär, gjorda aven av stormaktstidens militärer.

av Claes Virestedt, Snavlunda

Släkt- och äktenskapsband inom prästeståndet 1642-1686.

Riksdagarna på 16oo-talet var inte bara en politisk arena där viktiga beslut fattades, utan också en social

plattform där makt kunde byggas, inte minst genom olika släktskapsband.

av Cecilia Ihse, Stockholm

Släkten Paulin från Markaryd.

Det finns flera släkter med namnet Paulin. Den här leder sitt ursprung tillbaka till kyrkoherden i Markaryd,

Paulus Erici, död 1634. Här presenteras släktens äldre led.

av Sven Wallerstedt & Alan Dufberg

Släkten Pagrotsky i Polen, Sverige och USA.

Bland de första judarna som bosatte sig i Karlstad fanns tre bröder Pagrotsky, ditflyttade i slutet av 186o-talet.

Numera är namnet välkänt i Sverige tack vare deras släkting, statsrådet Leif Pagrotsky.

av Carl Henrik Carlsson, Uppsala

Ätten Hillebard.

Adliga ätten Hillebard har en trasslig genealogi, som varit svår att bringa reda i. Här presenteras nya rön

om hur släktens medlemmar hänger samman.

av Pontus Möller, Solna

Vem var 'fru Catherine Magnusdotter' 1386?

Fru Catherine Magnusdotter tilldömdes 1386 en laxfors i Torneå socken i Norrbotten. Men vem var kvinnan

som blev ägare till detta laxfiske? Och vilken bindning hade hon till Norrbotten?

av Hans Gillingstam, Solna

Käringarna i gamla Vinsarp.

På 1430-talet fanns en motsträvig klosternovis, Nanne Kärling i Varnhem, som inte alls gillade klosterlivet

och till slut frigavs. Här får vi veta mer om hans släkt, den västgötska frälseätten Kärling.

av Kaj ]anzon, Stockholm

Märta Caj sa, Per och Jonas. Ett triangeldrama i 18oo-talets Jämtland.

Bondhustrun Märta Cajsa Olofsdotter i Ragunda var inte den underdåniga kvinna som historien lär oss att

hon borde ha varit. För henne slutade det i tragedi, dömd till tio års allmänt arbete på fästning.

av Bernhard Granholm, Grums

Släkten Mörk på Åland.

Adolf Mörk var en av Karl XII:s många militärer som blev utan tjänst efter freden i Nystad 1721. Han

fick börja ett nytt liv: som länsman och senare postiljon i Sunds socken på Åland.

av Håkan Skogsjö, Mariehamn

Efterskörd & Kommentarer.

Bo Lindwall: Hund-Fias härstamning (2005)

Pontus Möller: Några anteckningar om Elias

Sehlstedts släkt (2003)

Pontus Möller: Malmösläkten Ekebergh (2005)

Hans Gillingstam: Om kungliga antavlor (2005)

Sveriges Släktforskarförbund.

Redogörelse för år 2005

       

2007

Innehåll:

Doktor Christofer Carlanders sjukjournaler.

Från 1793 till 1814 förde läkaren Christofer Carlander noggranna journaler över sina patienter i Göteborg.

Ett unikt källmaterial som inte bara berättar om sjukdomar och död utan också om liv och leverne.

av Gudrun Nyberg, Göteborg

»Hyvä Maunu Martinpoika» och hans släktkrets.

Måns Mårtensson Karesuando var den mest framgångsrike av 1600- talets nybyggare i Torne lappmark.

Ättlingarna behöll i ett par generationer en nästan oomstridd ledarställning bland Enontekis nybyggare.

av Erik Kuoksu, Angered

Att komplettera en halländsk mantalslängd.

Trettioåriga kriget rasar i Europa. Men i Rolfstorp och Grimeton i Halland har man andra bekymmer, med

den nya prästen. Protokollen från rättegången som följer är synnerligen givande för släktforskaren.

av Andreas Karlsson & Anna Karlsson, Falkenberg

Australiensvenskar på västfronten under första världskriget.

Det är snart tvåhundra år sedan Sverige befann sig i krig. Men svenskar har ändå deltagit i åtskilliga.

Här får vi möta dem som stupade i Frankrike under första världskriget som stridande för - Australien.

av Åke Adolfsson, Malmö

Adliga ätten Dufva i Västergötland än en gång.

En utförlig levnadsbeskrivning över en nästan nittioårig kvinna i dödboken för Kinne-Vedums socken i

Västergötland kastar nytt ljus över adliga ätten Dufva.

av Nils Fredrik Beerståhl, Falköping

Juveler, konst och tröga betalare.

Att släkten Cletcher kom till Sverige har med de sköna konsterna att göra. Juveler och dyra tavlor.

En bror dog bitter, medan en annan fann sig väl tillrätta i det nya landet som handelsman och bruksägare.

av Stefan A. Nilsson, Asker

Rika och fattiga i 1500-talets Ångermanland.

Sverige förlorade Älvsborgs fästning vid Göteborg till danskarna. Resultatet blev - för historiker och

släktforskare - en utförlig skattelängd från 1571 som kan avslöja mycket mer om livet i Sverige än vi anar.

av Peter Sjölund, Härnösand

En driftig mamsell i Fjällbacka på 1830-talet.

Johanna Hammar (1794-1834) slog sig ner i Fjällbacka i Bohuslän och startade det lilla fiskarsamhällets

första handelsbod. En driftig kvinna som har varit bortglömd i Fjällbackas historia - tills nu.

av Inger Rudberg, Lund

Släkten Fruncks äldre led.

Släkten Frunck, i äldre tid knuten till mässingsbruket i Skultuna, har varit föremål för släktforskares

intresse sedan 1700-talet. Men allt har inte varit korrekt i äldre utredningar.

av Michael Lundholm, Stockholm

En ny gren av ätten Lagerbielke.

Adliga ätten Lagerbielke dog ut 1937. Men en ny släktgren upptäcktes och sedan 2002 är ätten återupplivad

av riddarhuset. Här presenteras den nya släktgrenen.

av Martin Sunnqvist, Lund

Arvet efter Isak Mackey.

Det här är en berättelse om Isak Mackeys barn och barnbarn och vad det blev av dem i livet. Och minst

lika viktigt: Varför deras levnadsöden kom att gestalta sig som de gjorde.

av Stefan Simander & Henrik Ågren, Uppsala

Christer Posse i Kongo 1883-86.

Greve Christer Posse var tjugofem år när han begav sig till Kongo i Afrika, brutalt koloniserat av kung

Leopold av Belgien. Vad han upp-levde av »orättvisor och bedrägligheter» bekom honom illa.

av Lilian Mattisson, Malmö

Länsmännen i Aspeland och deras relationer till häradsnämnden.

Det tog ungefär hundra år att förvandla den valde bondelänsmannen i Aspeland till en renodlad statstjänstemän.

Hur denna utveckling närmare gick till berättas i denna artikel.

av Stig Östenson, Växjö

Sven Olai Lincopensis och hans släktkrets.

Skomakarsonen Sven Olai Lincopensis (död 1681) var först pastorsadjunkt i Vårdnäs och slutligen komminister

i Skönberga. Här klargörs hans ursprung och släktkretsen kring honom.

av Tommy Petre, Vendelsö

Släkten Wallengren.

Släkten Wallengren från Svinarp, Esarp och Wallby, Kyrkheddinge (Skåne län) med släktgrenen Möller

leder sitt ursprung tillbaka till bonden på Svinarp nr 2, Per Hansson, född 1652/53 och död 1735.

av Pontus Möller, Solna

Kaparkaptenerna Gustav och Johan Ceder.

Gustav Ceder, en ärrad karolin, avled 1764 på Åland »av blessyrer av skott och ålderdom». På äldre dagar

verkar han ha bott i en torpstuga med hustrun och en dotter och mest ägnat sig åt att snickra.

av Håkan Skogsjö, Mariehamn

Efterskörd & Kommentarer.

Stig Östenson: Gårdveda sockens sexmän 1664-67 (2006)

Sveriges Släktforskarförbund.

Redogörelse för år 2006

       

2008

Innehåll:

Om släkten Svinhuvuds ursprung.

Släkten har ansetts härstamma från en man med det märkliga namnet Jöns Swinshwow, omnämnd i ett dokument från 1386.

Men efter en undersökning på laboratorium har historien fått skrivas om något.

av Torsten Berglund, Elisabet Hemström, Leif Olofsson & Anders Winroth  

På jakt efter vårt franska förflutna.

Att söka efter släkten i ett främmande land på ett främmande språk innebär förstås extra utmaningar. Men ofta blir det en mycket

spännande resa inte bara i tiden utan också i rummet.

av Ingalill Tengvall  

Bondesigill i Västsverige 1752.

Hur vanligt var det att bönder hade sigill, hur såg de ut och på vilket sätt är de intressanta för släktforskningen? Med hjälp av

mantalslängder görs här ett tvärsnitt genom Västsverige för att belysa dessa frågor.

av Magnus Bäckmark  

Margareta Lindwalls bror Lars - en märklig och svårfångad karolin.

Lars Lindwall lyckades 1718 fly ur rysk fångenskap för att - försvinna. Men nu har inte bara han återfunnits - som

Lorenz Gustaf Lillienwald - utan också hans spännande dagbok.

av Peter Eriksson & Sven Wallerstedt

Ansikten från förr. Hur såg sadelmakaråldermannen ut?

I över hundrafemtio år har folk av alla samhällsklasser gått till fotografen. Och bättre bemedlade har låtit porträttera sig

i flera hundra år. Jakten på förfädernas ansikten är en spännande del av släktforskningen.

av Kurt Hultgren

Om resandesläkter i Östhammar.

Den lilla staden Östhammar i norra Roslagen är en av de orter i Sverige som haft rykte om sig som tillhåll för »tattare» (resande).

Här får vi möta dem i en rättegång och också bekanta oss med deras språk.

av Sebastian Casinge

Dråpet som gav en släkt utredning.

Att släktforska i Halland i äldre tid - före 16so-talet - kan förefalla utsiktslöst i brist på användbara källor. Men man ska aldrig

misströsta. Det visar detta lyckosamma exempel från 1646.

av Andreas Karlsson & Anna Karlsson

127 års brevväxling över Atlanten.

Sommaren 1881 emigrerade indelte soldaten Sven August Boo till Amerika, och den 11 augusti skrev han sitt förste brev hem.

Än i dag, 127 år senare, fortsätter brevväxlingen mellan släktingarna över Atlanten.

av Örjan Hedenberg

»De båda Fale Bures välgärningar mot fäderneslandet.»

En tidig marsmorgon 1746 disputerade Nils Casström i Karolinska akademiens hörsal i Uppsala. Hans avhandling ger oss nyckeln

till hur Bureätten, denna märkliga konstruktion, har kunnat uppstå.

av Urban Sikeborg  

Lovisa Posses brev till sin make.

Lovisa Posses många brev till sin make Lage från 1860- och 1870-talen ger oss inblickar i ett Sverige som inte längre finns, med

maskeradbaler på slottet och underlivsundersökningar med blodiglar som kur.

av Lilian Mattisson  

Amerikaemigranten som stupade i första världskriget.

Adrian Österlund emigrerade som knappt tjugoåring 1906 från Bygdeå till Amerika - ovetande om att det steget långt senare skulle

leda honom ut i första världskriget där han stupade på västfronten.

av Gordon Agren & Cenneth Wedin

Var rådmannen i Åbo Bertil Jacobsson Lessie smålänning?

År 1655 blev Bertil Jacobsson från Ölmstad elev i Braheskolan på Visingsö. Han antog namnet Lessie efter hembyn Ledseryd och

flyttade till Åbo, där han gifte sig och fick flera barn.

av Olle Elm  

Drängens och pigans dotter blev professorska.

Hon föddes 1839 som »oäkta» i Stockholm - i födelseboken namnges inte ens föräldrarna - men ändå kom Augusta Nordgren att

gifta sig med matematikprofessorn Hjalmar Holmgren.

av Nils Hård af Segerstad

Elsa Oxenstierna - doldis i stormaktstid.

Trots att Elsa Oxenstierna var syster till självaste rikskanslern Axel Oxenstierna nämns hon knappt alls i den historiska litteraturen.

Men här träder hon fram i den gestalt som hennes egna brev förmedlar.

av Tommy Petre  

Några anteckningar om Falstaff fakirs mödernesläkt Wallengren.

»Det första änkeåret tillbragte hon i förtvivlan, det andra i Åmål.» Humorn är författaren Axel Wallengrens (1865-96), alias Falstaff,

fakir, och förstås än i dag. Här presenteras hans mödernesläkt.

av Pontus Möller

Lallerstedt och Wallerstedt.

Att reda ut bakgrunden till en muntlig tradition är ofta omöjligt, särskilt om den avfärdades som osann redan för hundra år sedan.

Men det lyckades - och dessutom fanns där en kärna av sanning.

av Sven Wallerstedt & Ragnar Wallerstedt

Inspektorn Erik Giers familjeförhållanden.

När sergeantsonen och inspektorn Erik Giers 1726 gifte sig med friherrinnan Eva Amalia Palbitzki var det en rejäl mesallians.

Här får vi en närmare redogörelse för Erik Giers släktförhållanden.

av Sven Wallerstedt  

Knivsmedsdottern som blev ingift i familjen Quensel

När Eberhard Quensel, slutligen justitieråd, på 1880-talet intog sina måltider på Frimurarehotellet i Kristianstad fäste han sig vid den söta

och tillbakadragna flickan Anna Jönsdotter i kassan...

av Mats Pettersson

Glöm inte att kolla gamla kartor!

Torpet som nämndes i dödboken 1764 låg inte på den plats som man kunde förmoda. Det kunde en gammal lantmäterikarta avslöja.

Kort sagt: Kartor är ofta förbisedd källa av stort värde. Glöm dem inte!

av Håkan Skogsjö

 

2009

Innehåll:

Johan Starbus-ein trefflicher conterfeymahler.
Som ung påstås han ha räddat Karl XI:s lik ur det brinnande slottet Tre kronor. Det kan knappast vara sant. Men senare blev han i alla fall - efter en lång studieresa på kontinenten - kunglig poträttmålare.

av Barbro Waldenström
Gränsinspektör i vilda östern. Henrik Blanckenhagen i Karelen.

På 1600-talet var Sverige ett vidsträckt rike med den östra gränsen en bit bortom det ännu inte anlagda Sankt Petersburg. I dessa ganska ociviliserade trakter Henrik Blanckenhagen hålla ordning.

av Christina Backman

Mannen som var nio år yngre än vad kyrkoboken påstår.

Ursprungenför släkten Kratz från Yxnerum i Östergötland visade sig vara svårt att spåra på grund av felaktigheter i kyrkoböckerna. Men skam den som ger sig. Till slut kunde gåtan lösas.

av Magnus Bäckmark

Varvstimmermannen Simon Johanssons estlandssvenska förfäder.

Det finns ganska många i Sverige som har sina rötter i de tidigare svenskspråkiga områdens i Estland. Och visst går det att forska också där. I äldre tider är kyrkböckerna till och med skrivna på svenska.

av Stig Östensson

Corfitz Cronquist. Skånsk tidningsman och blivande emigrant.

Hans litterära talang var uppenbar. Som tioåring uppförde han sitt första skådespel och vid elva fick han en text publicerad. Men ett slagsmål 1857 kom abrupt att ändra hans levnadsbana.

av Åke Adolfsson

En storvuxen småförbrytares liv, leverne och släkt.

När den välbärgade bonden Gudmund Svensson och hans hustru Per­nilla Persdotter i Morup i Halland år 1830 lät gifta bort sin dotter med Nils Andersson från Sibbarp, anade de knappast vad som väntade.

av Andreas Karlsson & Anna Karlsson

Identitet okänd - jakten på Sofia.

Om jakten på Johanna Sofia Schedin alias Johanna Sofia Kihlström, Johanna Sofia Lundström, Maja Lisa Pettersson, Johanna Sofia Petters­son, Maria Sofia Ström, Helena Sofia Ramström, Johanna Sofia Pers

av Bo Lindwall

Gubben från Hvitemölle med sparvpolskan och guldsmeden TydelI.

Frisören och spelmannen Olof Andersson i Åhus kom att ägna en stor del av sitt liv åt att samla in gammal folkmusik. Det var så han lärde känna gubben med sparvpolskan.

av Mats Pettersson

Glömda ansikten.

På auktioner dyker det ganska ofta upp gamla porträtt. Många gånger är det omöjligt att fastställa vem de föreställer. Men det finns undantag. Här blir några nyligen sålda porträtt identifierade.

av Magnus Bäckmark

Bertram Pourel, fransk hovspråkmästare i 16oo-talets Sverige.

En av många utlänningar som lockades till stormaktstidens Sverige var fransmannen Bertram Pourel. Det slutade illa. Han misshandlades till döds på Drottninggatan i Stockholm vid jultiden 1667.

av Mikael Nahlen & Hans Gidoff

Henrik Nilssons andra hustru Ingeborg.

Det är i gamla rättegångsprotokoll som svaren på många släktfors­kargåtor finns. Här kan ny kunskap läggas till adliga ätterna Reuters ursprung på mödernet. Tack vare en arvstvist år 1607.

av Henrik Mosen

Per och Marjana i Kvibille. Spår och villospår i mantalslängderna.

Gäckande luckor i antavlan kan släktforskaren sällan helt släppa. Det som inte gick att lösa häromåret kanske går i dag. Och så är jakten i gång i något nytt källmaterial. Kan mantalslängderna vara lösningen?

av Sven Johansson

Nils Axelsson i Hackheda - en underfogde i 1600-talets Småland.

Nils Axelsson i Hackheda var inte vem som helst hemma i Drev. Han bekostade målningar i kyrkan och satt i främsta bänken. Men vad gjor­de egentligen en underfogde och vilken roll hade han i samhället?

av Göran Sparrlöf  

Släkten Wallengren från Hyby.

Den som tittat på de amerikanska tv-serierna Baywatch och Falcon Crest har i slutet av varje avsnitt kunnat se namnet E.F. Wallengren skymta förbi i eftertexterna. Hans rötter finns i skånska Hyby.

av Pontus Möller

Silverknekten Anders Lindboms karriär - men varifrån kom han?

Att söka är släktforskarens väg. Och naturligtvis önskar vi att letandet ska bli framgångsrikt, att målet ska nås. Så sker inte alltid. Men det betyder inte att resan därför skulle ha varit förgäves. Tvärtom.

av Kurt Hultgren

Smålands släkten Baaz under 1500- och 1600-talen.

En nära fyrahundra år gammal gravsten på Gårdsby kyrkogård - i behåll ännu för några år sedan men numera försvunnen - är en viktig pusselbit när smålandssläkten Baaz' äldre historia ska klarläggas.

av Lars Kenneth Dahlqvist

En jägmästarsläkt på Åland.

I stormaktstidens Sverige tog Joen Nilsson ett kliv uppåt på den sociala stegen när han blev jägmästare på Åland. Men hans barn och barnbarn lyckades inte utnyttja försprånget till ytterligare sociala avancemang.

av Håkan Skogsjö

Efterskörd & Kommentarer.

Släkten Fruncks äldre led av Michael Lundholm

Rättelse av Pontus Möller

 

Presentation av författarna